En dåligt övervakad marknad innebär stor risk för marknadsmissbruk och manipulation. Det anser Peter Wigert, vd på Telge Kraft, som föreslår en rad åtgärder för en bättre tillsyn av elmarknaden.
Den svenska elmarknaden har nu varit omreglerad i 13 år. Vi har sett stora omvälvningar i handeln med el, från en lokalnorsk-svensk marknad till en nordeuropeisk. Marknaden för handel med el är speciell i flera bemärkelser; den har en stor obalans med många små köpare av el samt små producenter av el å ena sidan och stora multinationella elproducenter å andra sidan.
Oligopolet skapar en obalanserad marknad där nästan alla elförbrukare kortsiktigt inte har något annat val än att oavsett pris förbruka el, och där producenterna i många fall har möjlighet att välja att producera eller att minska marknadens utbud.
Prisvolatiliteten är enorm, insiderinformationen är stor och marknaden som helhet relativt liten jämfört med andra finansiella marknader. En dåligt övervakad marknad innebär stor risk för marknadsmissbruk och manipulation.
Idag finns många myndigheter som följer och övervakar elmarknaden; Finansinspektionen (FI), Konsumentverket, Konkurrensverket och Energimarknadsinspektionen (EI). Av dessa är det bara EI som på senare tid ökat sitt fokus och höjt sin ambitionsnivå. Hos FI är förhållandet det motsatta, med ett mindre fokus, stor personalomsättning och en lagstiftning som ger stora undantag till värdepappershandeln i elmarknaden.
Det nya EU-direktivet om handel med värdepapper (MIFID) implementerades i svensk lagstiftning i november 2007, men innebär att bara en bråkdel av de på Nord Pool och bilateralt omsatta terminskontrakten rapporteras och övervakas. Till komplexiteten hör att Nord Pools egen marknadsövervakning utgår från Norge, och lyder under norskvärdepapperslagstiftning.
Konkurrensverket har en svår lagstiftning att förhålla sig till. Kraven för att kunna pröva marknadsmissbruk mot konkurrenslagen är tuffa, och i alla hittillsvarande fall har det inte funnits möjlighet att pröva incidenter enligt lagen.
Myndigheten har dock upprepat sin syn att
konkurrensen i elmarknaden behöver förbättras, men tycks hittills ha talat för tomma åhörarläktare. Ett problem är att dessa myndigheter sorterar under olika departement, vilket givetvis innebär att åtgärder för att stärka övervakningen måste ske gemensamt.
Sammanfattningsvis finns många luckor att täppa igen i dagens väldigt splittrade övervakning. Nyckeln är som jag ser det tre möjligheter:
*Skärp kraven enligt Värdepapperslagen. Varför skall bankers egenhandel med finansiella instrument vara föremål för FI:s övervakning men inte elbolagens motsvarande handel med
elmarknadens finansiella instrument? De bör hanteras lika.
*Ge EI större resurser att utveckla kompetens för att övervaka prisbildningen i både spotmarknad och terminsmarknad. Här krävs kunskap både om elmarknadens specifika fundamenta i prisbildningen och erfarenheter från de mer mogna finansmarknaderna.
*Skapa en sammanhållande grupp av energimarknadsexperter som håller ihop de olika myndigheternas arbete, t.ex. inom ramen förnäringsdepartementet.
Dessa åtgärder är riktade att skapa ett större förtroende för marknadens funktion. Med ett höjt förtroende kan elmarknaden attrahera fler finanshus, vilka är smörjmedel i handeln. Vi kan också skapa ett högre förtroende hos elmarknadens huvudsakliga kunder, förbrukare, och de
mindre producenter som etablerar sig med ny miljövänlig elproduktion.
Peter Wigert, vd Telge Kraft