Nr 3 2010
 

Sjunkande priser men ansträngda vattennivåer

Efter en kall inledning av mars släppte vintern långsamt sitt grepp om Norden. Mot slutet av månaden kom temperaturerna upp i över normala nivåer för årstiden. Månadsmedeltemperaturen i Norden blev minus 0,4 grader, vilket var 0,5 grader kallare än normalt.

Nederbördsmässigt präglades mars av övervägande torrare väder än normalt. Men några blötare dagar gjorde att nederbördsunderskottet stannade vid 1,2 TWh.

Det mildare vädret och den ökade kärnkraftsproduktionen minskade uttaget av vattenkraft avsevärt i Sverige och Norge under mars. Sammantaget förbättrades tillgången på vatten i det nordiska kraftproduktionssystemet men situationen är fortfarande ansträngd, framför allt i Norge.

De nordiska spotpriserna låg under inledningen av mars kring 70 öre/kWh, men sjönk i takt med de stigande temperaturerna till strax under 45 öre/kWh vid månadens slut. Fallande priser på terminsmarknaden ökade dessutom konkurrensen mellan vattenkraftproducenterna vilket successivt sänkte priset på vattenkraften. Det svenska spotpriset låg under inledningen av mars runt 6 öre/kWh över det nordiska priset. Mot slutet av månaden sjönk det till under det nordiska priset. Medelspotpriset i Norden blev under mars 55,4 öre/kWh, medan det svenska snittpriset hamnade på 57,4 öre/kWh.

Även priserna på terminsmarknaden sjönk under mars. Kontraktet för Q2 föll från runt 55 öre/kWh till kring 39 öre/kWh vid månadens slut. Marknadens fokus låg under månadens början framför allt på spotpriserna. När de sjönk i takt med det mildare vädret sjönk även de närmaste kontrakten på terminsmarknaden. Ju längre månaden gick, desto mer uppmärksamhet ägnade marknaden åt väderprognoserna som indikerade en fortsatt nederbördsrik utveckling och en förbättring av vattentillgången i Norden. Att kärnkraftproduktionen i Sverige dessutom ökade under månaden bidrog också till att kontraktet för Q2 sjönk i pris. Kontraktet för 2011 sjönk med cirka 4 öre/kWh till 37 öre/kWh. Nedgången i årskontraktet förklaras dels av den förbättrade vattentillgången, dels av fallande priser på bränslen och utsläppsrätter.
 

Hyrdologiskt underskott påverkar priset

På terminsmarknaden för el har det varit fortsatt dramatiska prisrörelser. I skrivande stund handlas årets tredje kvartal, som är det mest omsatta kontraktet på NordPool, för omkring 44 öre/kWh. Det är visserligen betydligt lägre än de priser vi såg under vintern men vad gäller kvartal tre räknar marknadens aktörer med att de nordiska priserna kommer att överstiga de tyska priserna även det kommande halvåret.

Den kortsiktiga marginalkostnaden för kolkondens är omkring 35 öre/kWh. I ett läge med normal hydrologi understiger det nordiska elpriset marginalkostnaden för kolkondens. Det stora hydrologiska underskottet kommer alltså att påverka elpriset en lång tid framöver.

Telge Krafts uppfattning är att nuvarande terminsmarknadspriser sett ur ett fundamentalt perspektiv är något höga. Under sommarmånaderna finns definitivt möjlighet till priser under 40 öre/kWh då kärnkraftproduktionen, under denna period, sannolikt kommer att vara betydligt större än normalt. De extrema problem vi hade i kärnkraften under vintern har medfört att de årliga revisionerna har senarelagts. Det gör att konkurrensen mellan vattenkraftproducenterna ökar, vilket i sin tur skapar förutsättningar för lägre priser. Vad gäller priserna för nästa år anser Telge Kraft att merparten av det hydrologiska underskottet, förutsatt normalväder, kommer att hämtas upp på grund av en låg vattenkraftproduktion. I nuläget är producenterna angelägna om att hålla de nordiska priserna över de tyska dito. För att klara detta krävs en återhållsam produktion som leder till att hydrologin successivt förbättras. Vid en medelgod hydrologi i ingången av 2011 bör priserna understiga 40 öre/kWh.

Tuff kalkyl för vindkraftproducenter

Den 1 april annullerades drygt 15,4 miljoner elcertifikat för 2009 års kvotplikt inom elcertifikatsystemet. Samtidigt var den elcertifikatsberättigade produktionen 15,6 miljoner MWh. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.

Det ackumulerade överskottet av elcertifikat steg under år 2009. Överskottet orsakades främst av en låg elkonsumtion. På elcertifikatsmarknaden blev reaktionen sjunkande priser. Telge Krafts uppfattning är att överskottet av elcertifikat kommer att stiga även de kommande åren vilket minskar sannolikheten för stigande certifikatpriser. Detta kan i sin tur leda till en minskad investeringsvilja i vindkraft då en vindkraftsproducent med nuvarande terminspriser på el och elcertifikat knappast får ihop kalkylerna. 

Om kvotplikt:

Elleverantörer och vissa elanvändare är kvotpliktiga och därmed skyldiga att inneha elcertifikat motsvarande en viss andel av den el de säljer eller använder. Varje år deklarerar de som är kvotpliktiga hur mycket el de fakturerat sina kunder respektive använt under föregående år. Den 1 april annulleras elcertifikat utifrån inlämnade deklarationer.

 

FRANS HAR ORDET

Vintern har släppt sitt grepp om Sverige. Rekordkylan har tydligt visat hur viktig en väl fungerande elproduktion är för ett land som Sverige. Norrmannen Öystein Löseth har i dagarna tillträtt som vd för Vattenfall. Det är ett viktigt jobb och jag önskar honom lycka till. Jag hoppas att han kommer att ha större fokus på att vårda produktions-tillgångarna och upprätthålla elbalansen i Norden än företrädaren, som satsade mycket kraft på spektakulära förvärv utomlands.

Energimyndigheten har nyligen presenterat uppgifter om hur många elcertifikat som har annullerats. Antalet var som väntat lågt och nu ökar farhågorna för att saldobalansen i elcertifikatsystemet kommer att öka allt för snabbt. Vår analys pekar på att de beslutade höjningarna av kvotplikterna kommer för sent och inte är stora nog för att upprätthålla en god efterfrågan på elcertifikat. Resultatet blir sjunkande elcertifikatpriser och att det i många fall kan bli svårt att få ihop kalkylen för vindkraft-producenterna. Då riskerar utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion att bromsas in och det blir svårare att nå de nationella målen.

Frans Lundquist