Rekordlåga vattennivåer

Februari blev en rekordkall månad då det bara förekom ett par mildare dagar när temperaturen steg till normala nivåer.  Runt den 21 slog en rejäl köldknäpp till och genomsnittstemperaturen i Norden föll till minus 14,1 grader. Långt ned i södra Sverige var temperaturerna så låga som under 25 minusgrader. Snittemperaturen i Norden blev under februari minus 6,2 grader att jämföra med normala minus 2,4 grader.

Månaden var relativt nederbördsrik och det föll mycket snö i stora delar av Norden. Men det kom endast små mängder nederbörd i de områden där det finns vattenkraftproduktion. Ur ett elperspektiv måste februari därför betraktas som torr och vattenmagasinen fylldes på i en lägre takt än vad som är normalt. Dessutom producerades väsentligt mer vattenkraft än normalt till följd av det kalla vädret och de fortsatta problemen i den svenska kärnkraften. Den totala tillgången på vatten i det nordiska kraftproduktionssystemet försämrades därmed ytterligare under månaden och nådde nya bottenrekord för årstiden.

Spotpriserna inledde månaden runt 60 öre/kWh men steg successivt till 70 öre/kWh i takt med det kalla och torra vädret. I samband med köldknäppen den 22 februari sköt spotpriserna i höjden till aldrig tidigare skådade nivåer. Det nordiska priset hamnade denna dag på 132 öre/kWh samtidigt som det svenska priset blev ofattbara 497 öre/kWh. Medelspotpriset i Norden blev under februari 68,6 öre/kWh medan det svenska snittpriset hamnade på 93,6 öre/kWh.

På terminsmarknaden har prisrörelserna styrts mycket av väderprognoserna och spotpriserna. Kontraktet för Q2 inledde månaden på runt 48 öre/kWh och sjönk under de första tio dagarna i takt med lägre spotpriser ned till 44 öre/kWh som lägst. Från den 10 februari började priset att stiga och toppade på 60 öre/kWh i samband med köldknäppen. En mildare avslutning på månaden gav sjunkande spotpriser och priset på kontraktet för Q2 avslutade februari på 55 öre/kWh.

Kontraktet för 2011 följde Q2-kontraktet väl i rörelse men slagen var mindre. Månaden inleddes runt 43 öre/kWh och avslutades på 42 öre/kWh. Som högst var kontraktet uppe i 46 öre/kWh den 22 februari.

Vattenkraftproducenterna har makten över prissättningen

På terminsmarknaden har det den senaste tiden varit sällsynt dramatiska rörelser. Osäkerheten bottnar främst i att nivåerna i vattenmagasin och snö är de lägsta sedan elmarknaden avreglerades 1996.  Att södra halvan av Sverige har mer snö än på mycket länge är inget som påverkar den hydrologiska balansen i särskilt stor omfattning eftersom vattenkraftverken mestadels är belägna i norra Skandinavien. Just nu har vattenkraftproducenterna fullständig makt över prissättningen på el vilket får till följd att priserna blir höga. Dessutom fortsätter problemen i den svenska kärnkraften och kraftbolagens meddelanden för återstartsdatum är inget marknaden kan lita på.

Årets andra kvartal handlas på Nord Pool för drygt 50 öre/kWh, vilket är 15 öre/kWh dyrare än det tyska priset för motsvarande period. Den stora skillnaden är mycket ovanlig och är ett resultat av den dåliga tillgången på vatten och snö.

Rörelserna inte lika stora för terminsmarknadens prissättning nästa år. Handel sker strax över 40 öre/kWh för kontraktet 2011. Ett så högt pris kräver, förutsatt oförändrade kostnadslägen på kol och utsläppsrätter, att även nästa år inleds med svag hydrologi. Vattenkraftproducenternas strategi att hålla uppe spotpriset på el innebär mindre vattenkraftproduktion än normalt och därmed finns förutsättningar för att vi kommer att se en avsevärd förbättring av den hydrologiska balansen fram till år 2011. Det förutsätter dock att kärnkraftsproduktionen under våren producerar betydligt mer än i nuläget.

Kärnkraftsproblem gjorde elen fem gånger dyrare i februari

Med största sannolikhet har vi lämnat de extrema pristopparna på elmarknaden bakom oss. När våren närmar sig minskar risken för extremt låga temperaturer. Elpriset har aldrig varit så högt som den här vintern och de chockartade priserna har förklarats med låga temperaturer, låga nivåer i vattenmagasinen och problem med den svenska kärnkraften. Men vilken av dessa tre orsaker var avgörande för att elpriset under en enskild dag i februari kunde nå upp till rekordnivån 5 kronor för en kWh?

Låga nivåer i vattenmagasinen

När magasinsnivåerna är betydligt lägre än normalt skapas förutsättningar för vattenkraftproducenterna att spara vatten och risken för att en häftig vårflod ska tvinga producenterna att släppa ut vatten gratis minskar. Eftersom den hydrologiska balansen successivt har försämrats under vintern har vattenkraftproducenterna höjt värderingen på vattnet. Elpriset, på systemnivå, har under nätterna därför ökat från 40 öre/kWh till omkring 60 öre/kWh. Detta skapar ett högre elpris under en längre period men förklarar inte de extremt höga elpriserna vi sett under vintern.

Kallt väder

Den 22 februari var det, framförallt under natten och morgonen, extremt kallt på många håll i Sverige. Dock var elkonsumtionen under en timme inte högre än 25 200 MWh/h. Så här skrev Svenska Kraftnät i en rapport om kraftbalansen inför vintern 2009/2010: ”Prognosen för den maximala elförbrukningen visar på en minskning jämfört med förra året. Detta är en följd av den minskade elförbrukningen i landet. Vid normalkall vinter väntas den maximala elförbrukningen motsvarar 26 100 MW och vid tioårsvinter 27 600 MW.” Elpriset timme 10 den 22 februari var 14 kronor/kWh och konsumtionen var uppenbarligen inte ens anmärkningsvärt hög. De höga priserna kan därför inte heller sägas bero på de låga temperaturerna. Konsumtionsnivån 25 200 MWh/h ses i stort sett varje vinter.

Kärnkraftsproblem

När Svenska Kraftnät gör sin kraftbalansprognos inför vintern utgår man ifrån att 90 procent av den svenska kärnkraften är i drift. Den uppfattningen är naturligtvis helt rimlig sett till historiken. Den 22 februari var utnyttjandegraden i den svenska kärnkraften 61 procent, vilket innebär att det saknades 3 600 MW jämfört med full produktion. Telge Krafts beräkningar visar att frånvaron av kärnkraften gjorde utbudskurvan extremt känslig. Med maximal kärnkraftsproduktion hade priset i stället hamnat omkring 1 krona/kWh. Det är en femtedel av det faktiska priset.

Slutsats

Utan någon som helst tvekan är kärnkraftsproblemen den viktigaste orsaken bakom de osannolikt höga elpriser vi sett under vintern. Övriga, i media ofta omnämnda, parametrar har inte varit till närmelsevis lika avgörande.