Kärnkraftsproblem gav rekordhöga spotpriser i december och januari

December inleddes med milda temperaturer och plusgrader rådde i stora delar av Norden. Spotpriserna låg under denna period kvar på samma nivåer som under november månad, mellan 35 och 40 öre/kWh. Mot mitten av månaden sjönk dock temperaturerna långt under normalt och spotpriserna sköt i höjden. Det nordiska spotpriset toppade på 64 öre/kWh den 17 december. Det svenska priset nådde samma dag upp i ofattbara 261 öre/kWh. För december som helhet blev medelpriset i Norden 41,3 öre/kWh vilket är nästan 20 procent lägre än det svenska priset som hamnade på 50,2 öre/kWh. Även under inledningen av januari sågs extrema spotpriser. Fredagen den 8 januari blev dygnsmedelpriset i Sverige 304 öre/kWh! Systempriset i Norden var samma dag 96 öre/kWh.

Orsaken till att priserna kunde skjuta i höjden var de fortsatta problemen i den svenska kärnkraften. När kylan satte in vid mitten av december gick de svenska kärnkraftverken på mindre än 50 procent av den installerade effekten. Och med temperaturer ned mot 10 minusgrader i Norden blev effektsituationen så pass ansträngd att efterfrågan översteg den tillgängliga produktionen under några timmar. Effektreserven blev därför tvungen att aktiveras. I början av januari var utnyttjandegraden i kärnkraft omkring 65 procent, men eftersom temperaturerna, i genomsnitt i Sverige, var så låga som minus 14 grader motverkades en ökad kärnkraftsproduktion av högre konsumtion. Även denna dag aktiverades effektreserven.

December blev genomgående nederbördsfattig och endast hälften av normal nederbördsmängd föll. Eftersom produktionsnivån i vattenkraften samtidigt var hög urholkades vattenbalansen i det nordiska kraftsystemet rejält och priset på kontraktet för Q1 pressades upp från 37 öre/kWh till 45 öre/kWh. Höga spotpriser bidrog också till att ytterligare driva på uppgången från mitten av månaden. Även kontraktet för helåret 2010 steg successivt under december, från 36 öre/kWh vid månadens inledning till 44 öre/kWh i slutet. Den kraftigt försämrade vattenbalansen och stigande bränslepriser påverkade kontraktet för 2010. Priset på utsläppsrätterna föll däremot tillbaka kraftigt efter klimatmötet i Köpenhamn.

Dålig tillgång på vatten ett orosmoment

Nyttjandegraden i den svenska kärnkraften har nu kommit upp i 68 procent. Samtliga reaktorer, förutom Ringhals 1 och 2, är i drift. Den ökade nyttjandegraden har minskat risken för extrema spotpriser men vid mycket kallt väder kan priserna trots allt komma att skjuta i höjden. Den försämrade tillgången på vatten har gett vattenkraftproducenterna total kontroll över prissättningen på spotmarknaden. Därför är det inte sannolikt att spotpriserna kommer att rasa, även om den värsta vinterkylan skulle släppa taget om Norden.
Marknadens prissättning av nästa kvartal drevs under årets första vecka upp av de höga spotpriserna. I takt med en mer normal prisbild riktar marknaden i stället allt större fokus mot väderprognoserna. Enligt Telge Krafts bedömning finns förutsättningar för lägre priser under årets andra kvartal men den dåliga tillgången på vatten utgör ett orosmoment. Ju längre det nederbördsfattiga vädret fortsätter desto mer motiverade blir nuvarande prisnivåer.

Terminspriset för 2011 påverkas för närvarande överdrivet mycket av den dåliga tillgången på vatten. Det är nära ett år kvar till januari 2011 och det är rimligt att anta att merparten av underskottet kommer att vara återhämtat innan dess. Vår bedömning är att priset för nästa år kan komma att sjunka med 5-10 procent. Men för att detta ska ske krävs dock att marknaden ser ett skifte i vädret, det vill säga ökade nederbördsmängder.

Det går att undvika pristoppar i framtiden

Elmarknaden har till följd av de extremt höga spotpriserna i Sverige fått stor medial uppmärksamhet den senaste månaden. Den 17 december var priset under kvällen över 14 kr/kWh och många ifrågasätter nu rimligheten i så höga priser eftersom det inte finns någon produktionsanläggning som ens är i närheten av att ha så höga uppstarts- och marginalkostnader.

Utbudskurvan på elmarknaden är mycket elastisk. Producenterna lägger säljbud timme för timme där de anmäler hur mycket och till vilket pris de önskar producera. Efterfrågekurvan på elmarknaden är däremot närmast inelastisk. Det betyder att elförbrukarna enbart fokuserar på konsumtionen och är beredd att förbruka el till vilket pris som helst.

Är det möjligt att undvika extrema pristoppar i framtiden? Svaret på frågan är ja och nedan presenteras två separata lösningar.

1. Elkonsumtionsnivån den 17 december var visserligen hög men den främsta orsaken till de extrema priserna var att utnyttjandegraden i kärnkraften endast var 50 procent. När Svenska Kraftnät planerar för att klara av extrema konsumtionsnivåer utgår de från en utnyttjandegrad på 90 procent. Det saknades alltså 4000 MWh/h. Kärnkraftsbolagen har kraftigt underskattat tidsåtgången för åtgärderna av reaktorerna som man planerade att genomföra under 2009. I såväl Oskarshamn som Ringhals har stora förbättringsarbeten genomförts men i framtiden bör endast en reaktor per år genomgå sådana omfattande förändringar. Då minskas risken avsevärt för extrema prischocker.

2. Den inelastiska utbudskurvan är ett stort problem. Hushåll och mindre företag har endast månadsavläsning vilket gör det svårt för den enskilde konsumenten att påverka sin elräkning. Väljer villaägaren eller företagaren att dra ner på sin elförbrukning en dyr timme får det liten effekt på den totala kostnaden eftersom en kund med rörligt elpris får betala för total förbrukning multiplicerat med genomsnittspriset på NordPool. Incitamentet att minska sin förbrukning under dyra timmar är därför ytterst begränsat. För att komma runt detta problem är timvis mätning en bra lösning. Då får elförbrukaren en drivkraft att optimera sin förbrukning efter prisbilden.